En av de stora händelserna på sommrarna var när farbror Bengt fyllde motorbåten med folk och vi åkte över Mönsteråsviken till andra sidan för att plocka blåbär. Vi hade med oss hinkar och andra burkar att plocka bär i. Det var matsäck som skulla räcka hela dagen, sen var det bara att plocka bär på den tiden fanns det inga bärplockare utan det var händerna som gällde. Vi som barn tyckte det var jättekul och hade roligt var blå överallt, sen var det gott med medhavad matsäck då vi samlades alla och åt sen var det bara att fortsätta att plocka. Det skulle vara fullt i alla medhavda kärl innan vi skulle åka hem. Nu för tiden är det så mycket hus byggda så blåbärskogen är det inte lika lätt att komma åt fast det finns ju mycket fortfarande. Skogskyrkogården ligger mitt i skogen det ser man på allt blåbärsris. Hemvägen med alla trötta och glada nöjda plockare var toppen. Sen var det att rensa bären sylta och koka saft, fanns ingen frys på den tiden. Jag kommer ihåg att mamma hade bakat en rund sockerkaka med hål i mitten där hon fyllde med bär sen grädde på, det var jättegott. Vi fick skrubba oss länge innan den blå färgen på händer och ansikten var rena, kläderna hade ju också blivit nerkladdade.      

Vi hade ju inget vatten och ingen källare när vi byggde vårt lilla hus på Lillön l949-50. Vatten hade vi med oss i en stor glasflaska med kork en som man köpte kolsyrat dricka i. För att få i vatten från en handpump genom det lilla öppningen fick på flaskan blev det att pumpa försiktigt så vattenstrålen kom i flaskan. Pappa tyckte att vi skulle ha en källare för att bevara maten i som var lite kallare. Jag och pappa rodde med båten under spången till Ramsö och över till Storön där det fanns en grusgrop (mest bara sjösand) som vi tog i hinkar med hem. Pappa grävde en grop och murade upp en liten jordkällare. Det blev en liten grön dörr med en nyckel. Sen skulle det vara murgröna som växte över tyckte min driftiga pappa, han visste att det fanns i Vitesten så vi åkte dit och hämtade några slingor sådant. Det fungerade bra med den källaren och (denna eländiga murgröna) växer fortfarande 2015 både under det gamla lilla huset och sprider sej lite runt nära där källaren var. Eftersom huset var litet fick vi vara ute och diska mm. Det byggdes en bord under en gran nära huset som fick vara diskbänk. Tvätta blev i sjövatten, det gick ju bra vattnet var mycket renare då inga utsläpp som förorenade. 

Det var en väg som Idrottsvägen (tror jag) nuvarande Mannagrundsvägen som gick från nuvarande Lillöns badplats och tvärs över och ut mot Strandavägen. Det brukade vara lekaftnar på dåvarande idrottsplatsen. Maj och jag gick från bonngården och tvärs över skogen på en skogsväg som kom fram vid idrottsplatsen. Den vägen kom så småningom bli Oknölundsvägen. Vi var många ungdomar som träffades och dansade lekte och hade roligt. Bengt Gustavsson sålde Lillön till Kommunen ca 1960 och lite senare såldes den delen innan också så det blev kommunen som ägde hela Lillön. Det började byggas vägar kors och tvärs, tomter planerades och sommarstugor byggdes. Det blev allsång och lekar vid Strandaparken där det samlades mycket folk och även vill jag minnas mitt emot kontoret vid nuvarande rondellen. Millan berättade att det var ju ingen postutdelning förr utan när dom skulle hämta post fick som gå till kontoret för att få sin post dom var här hela sommaren annars bodde dom i Nässjö. Vi hade ingen post till Oknö utan den kom hemma i Blomstermåla.