Bengt "på Oknö" och min far Einar

Bengt & Linnea med fyra av sina fem barn

Vi byggde sommarstugan 1949 jag var bara 6 år så jag minns inte så många detaljer men det var så nytt för mej och roligt vilket gör det ändå minnesvärt. Min pappa var mycket för att pröva nya saker han var ju reparatör på Norrbacken där han kunde få pröva sina ideér och göra allt så det kunde fungera på fabriken. När så Egbert Jonsson visade pappa den nya påhängsmotorn till cyklen så måste ju pappa prova att ha en sådan. Det var ju bra då kunde han ju åka och bygga på stugan för det gick ju fortare att köra dit. Egbert påsod att pappa var den första som hade moped i Ålems dåvarande kommun. Mopeden som hette Kuli fick dom så småningom inte fortsätta tillveka för dom kunde fixa så den gick i 60 km hastighet det var ju farligt på en vanlig cykel. 1950 började dom bygga ett hus en liten bit från vårt, det var pastor Paul Edman med fru Florence och barnen Milly 4 år, Hans 2 år. Det var spännande så vägen blev ju lite bättre när det var fler som körde där dom hade ju bil. För att vi skulle kunna förvara maten var vi ju tvugna att ha en källare jag kommer faktiskt ihåg när pappa och jag rodde iväg med båten till Storön och hämtade sand så pappa kunde mura en källare som vi hade i många år, en liten med en grön dörr att öppna med nyckel. Han murade en kulle över och planterade murgröna som klängde över. Denna eländiga murgröna lever fortfarande och slingrar sig överallt. 

1948 föddes ytterligare en pojke hos Bengt Gustavssons han hette Sven och vi kom igen till Lillön för att tälta denna gång lite längre norrut på samma sida av ön. Pappa och farbror Bengt fiskade ihop dom tyckte det var mycket roligt. Bengt tyckte att vi skulle bygga ett litet hus nära udden vid Västerviken för han tyckte det var trevlligt att gå ut och bara sitta och ha det skönt där ute. Sagt och gjort det bestämdes en plats att bygga på. Jag kommer inte ihåg så mycket var ju inte så gammal utan har fått berättats för mej. Det sattes ut stenar och byggdes reglar, tydligen sågade pappa till masonitskivor hemma gjorde ställning på cyklen och cyklade ut till Oknö med dom och byggde upp huset. Hur i hela friden det gick till begriper jag inte. Huset blev fyrkantigt med dörr och ett litet fönster. Året var nu 1949 och jag var 6 år. Vi fick plats med 2 sängar ett bord mellan. Det var ett litet bord i ena kanten där det var ett spritkök som vi lagade mat på. Utanför dörren fanns en liten murad trappa och en uppsatt ställning där vi hade ett vattenkrus på. Under en gran bredvid huset hade pappa byggt ett bord där det var ett diskställ så det gick diska. Vi fick åka från vägen vid västerviken på gräset genom skogen för att komma till vårat hus fanns ingen väg dit. Ute byggde pappa bord och bänkar vi kunde sitta på. Vi hade en båt som hette VAJ det var en livräddningsbåt som hade hittats på sjöbotten var stor med 2 par åror. Att den hette VAJ berodde på att vi ägt den tillsamman med Villberg, Andersson och Johansson när vi hade ett hus ihop i Kråkebäck tidigare.

Bengt o Linnea hade 3 barn Gun f 1937, Arne 1940, Maj 1 okt 1941. Hos dom bodde även Valdemar som hade ett rum på övervåningen, han var väldigt duktig på stjärnor och hade en stjärnkikare. Mamma berättade att Valdemar hade varit vinterbadare och hade gjort 2 hål i isen och dykt ner i det ena och upp i det andra, en gång hade han inte hitat nästa hål utan fått leta och skrapat sönder sej på ryggen innan han kom upp, han hade också tillverkat sej en cykel för att cykla på botten av sjön med huvudet över. En riktig uppfinnarjocke. När vi lämnade fam Gustavsson åkte vi vidare där vägen gick förbi ladugården där det fanns kor, 2 hästar, grisar och höns. Året var ca 1948 och vi fortsatte vidare på vagen som sedemera blev Ramsövägen men då var det ingen väg utan mer som hjulspår efter häst. Vägen gick förbi åkrar och tallskog mot Ramsö. Vi körde och gick vidare till Ramsöspången som var vägen över till Ramsö en ställning med 2 bräder bredvid varandra. Men vi stannade innan mittemot ön krokbirken där vi tältade. Pappa satte upp ett tält som hade en hög stång i mitten och sedan drogs linor mot sidorna. Vet inte riktigt hur länge vi bodde där smestern var inte så lång på den tiden men pappa hade i allafall grävt och gjort en källare som fanns kvar länge enligt Arne Bengtsson.