När båda gårdan var sålda behövdes en riktig väg som skulle gå förbi, därför byggdes det en bredare väg mot Lillön. Den gick förbi båda gårdarna och efter Västerviken där det byggdes hus 1964 och vidare av ett par hus till. Vägen gick inte runt vid kröken mot Ramsö från början utan jag tror att den byggdes från vägen till Storön en bit som sedan byggdes ihop så det gick runt Lillön. Det var många hus som tillkom i mitten på 1960-talet. Det var popppulärt att bo på Oknö. Många bor fortfarande kvar som åretruntbooende eller bara som sommarboende. Enligt hörsägen från en som är född på Lillön hette inte vägen Ramsövägen 1963 utan namnet tillkom efter det. Själv bodde jag på Oknö bara på sommaren och då sa man att vi bodde på Lillön. 

Den första lilla gården man kom till på Lillön ägdes av änkorna till fiskarna som bodde där, man kom dit efter att ha öppnat den första grinden när men kom till Lillön sen gick vägen nära sjön där det var träd och buskar framför huset som tillhörde gården där tanterna bodde som vi sa. Vi var där och hälsade på ibland. Efter att farbror Bengt sålt sin del av Lillön till kommunen i början på 1960-talet ville dom även köpa tanternas gård också. Det var 3 flickor efter som skulle dela på gården. Tant Anna och tant Stina ville behålla en tomt vid Västerviken efter där dom var födda medan tant Elin behöll pengarna i stället. Det byggdes ett hus på varje tomt, Stina sålde sitt hus när hon blev äldre medan Annas barn brukar bo i huset på sommaren, även tant Anna brukar vara på Oknö ibland. Efter att kommunen köpt gården kom det att byggas en väg närmare huset där tanterna hade bott, det blev flera tomter där fritidshus byggdes.